Sofie Eklund

Bilden är tagen i förrgår, då i 22+2 🙂

Aaah, jösses vad tiden går nu och magen växer, trots att jag tycker att den är ganska liten endå ?! 😛
Jag är dock glaad över att den är de och hoppas på att inte bli lika ”stor” som sist 😛

Så, vad har hänt med kroppen sen sist jag skrev i vecka 20 (?!) ?!
Sista veckan har ”ärtan” levt rövare, från morgon till kväll 😛
Innan har det mest varit liv på kvällen men det kan ju kanske ha att göra med att jag inte gjort något annat
än tagit det lugnt senaste veckan ?! 😛
Det återstår att se när ”allvaret” börjar imorgon 😉

Mitt ben, åderbråcken, ömmar och gör ont fortfarande, det har varken blivit bättre eller sämre
(de syns inte så bra på bilden dock), ett plus är att det fortfarande försvinner helt när jag ligger ner helt
så hopp om ett ”normalt” ben efter graviditeten finns än ;P hehe

När jag var till läkaren om åderbråcken kom han fram till att jag även hade en liten ljumskbråck  
& de ömmar även de, jag är helt uppsvullen i ljumsken och det går ner över hela härligheten
. . . om jag säger så 😛
Jag opererade bort ett ljumskbråck när jag var runt 4 år så jag hoppas att det blir något tok med detta ljumskbråck,
ska rådfråga min barnmorska nästa gång jag ska dit.

Har även foglossning(?!) eller vad det kan vara, det ömmar och gör ont i svanken och ner mot skinkorna,
ibland låser det sig och oftast efter jag gått och stått en hel dag gör det tom ont att ligga rakt
& kommer jag knappt upp när jag väl lagt mig :/

Jag har inte vägt mig på morgonen på ett tag med jag vägde mig efter lunch idag
och jag ligger väl på + 3-4 kilo.

Just de, klåda, på magen, så in i skogen, guuuud vad det kliar till och från,
olja olja olja, smörja smörja smörja, är det enda som hjälper ! 😛

Bristningar har jag så att det räcker och blir även från W, som jag fick när jag gick över tiden med honom
så hoppas att jag slipper fler denhär gången, hitills troor jag inte att jag fått några
men det är ju svårt att se när man hade sen innan i och för sig 😛

Jag har väl nämnt några gånger att jag är rädd för förlossningen (?!), livrädd om jag säger så,
jag upplever min förra som HEMSK, hemsk hemsk hemsk.
& dedär med att man glömmer med tiden . . det har iinte jag gjort.
Jag hoppades på att rädslan skulle ”lägga sig” ju längre denhär graviditeten går men Icke !!
Jag har nämnt detta till min barnmorska och hon ska efter vårat nästa möte boka en tid med en läkare på förlossningen,
just nu, även fast jag egentligen inte vill, så lutar det åt att jag kommer att be om att få göra ett kejsarsnitt
& eftersom dom kan gå tillbaka i min journal med W åh läsa om förra förlossningen
så Hoppas jag att det inte ska vara något problem.
Jag Hoppas även att jag under dessa månader som är kvar kommer att ångra mig & kommer vilja föda vanligt
men det skulle vara en trygghet att veta att om jag fortfarande är lika livrädd, kunna få göra ett kejsarsnitt.
Vi får väl se vad som händer och sker, ut ska ju ungen iaf ;P hehe.